Sjuksköterskans arbete för miljön är viktig

En av de största framtida utmaningarna för hälso – och sjukvården är de allvarliga förändringar i klimatet som sker. Ökade temperaturer, luftföroreningar, färskvattenanvändning, migration, förlust av biologisk mångfald och markförstöring innebär stora risker för befolkningens hälsa. Samtidigt vet vi att goda levnadsvanor med hälsosam kost, ökad vardagsmotion och minskat alkohol- och tobaksbruk ger både bättre hälsa och mindre klimatpåverkan. Klimat och hälsa hänger ihop och ställer kvar på åtgärder och förbyggande arbete som främjar folkhälsan och minskar klimatförändringarnas negativa verkningar.

Flera starka aktörer uppmanar hälso- och sjukvårdspersonal att arbeta för att skydda människors hälsa från effekter av klimatförändringar och att minska avfall och utsläpp från hälso- och sjukvården. Sjuksköterskornas internationella organisation, International Council of Nurses (ICN), har lyft klimatförändringarna som hot mot den globala utvecklingen. Nyligen uttalade Statens Medicinsk-etiska råd (SMER) att samhället måste agera kraftfullt för att stoppa den globala uppvärmningen. Det största ansvaret har världens regeringar men även hälso- och sjukvårdssektorn och dess professioner har ett ansvar att ställa om.

Hälso- och sjukvården är en del av problemet och en del av lösningen i klimatkrisen. Sjuksköterskor har stor möjlighet att tillsammans med andra professioner skapa opinion för att minska klimatförändringarna Ett samarbete med enad riktning pågår och det behöver vi hålla i, länge. Vi behöver engagera oss på våra arbetsplatser i arbetet med att till exempel minska åtgången av förbrukningsmaterial, läkemedel och matsvinn. Det behövs också kraftfulla förändringar i strukturer för att tex ställa om transporter samt konsumtion och produktion av varor och tjänster.

I detta arbete har sjuksköterskor en betydelsefull roll. I en vårdrelation och mötet med patienten har vi möjlighet att erbjuda råd och tidiga insatser för att ändra levnadsvanor till mer hälsosamma och samtidigt mer gynnsamma för klimat. Vi behöver arbeta systematisk enligt de metoder som rekommenderas i riktlinjer som berör levnadsvanorna tobaksbruk, riskbruk av alkohol, ohälsosamma matvanor och fysisk inaktivitet. Jag vet att det inte är lätt, inte alltid passande, att det är brist på tid och möjlighet att följa upp. Men om vi bär med oss vetskapen om goda levnadsvanors betydelse och är medvetna om klimatpåverkan kommer vi att ha lättare att prata om detta, även i de korta mötena. Vi behöver också reflektera över våra egna levnadsvanor för att få syn på egen påverkan, svårigheter och attityder.

Nu i vinter kommer Svensk sjuksköterskeförening publicera en digital broschyr med klimattips till dig som sjuksköterska –Håll utkik efter den.